Läser Walden av Thoreau (amerikansk filosof som under mitten av 1800-talet tillbringade två år i en stuga i skogen och skröt - sorry - skrev om det) och man hade ju kunnat hoppas att Thoreau för överraskningens skull kom fram till att det är svintrist att sitta ensammen på en stubbe och äta mossa, och att det enda som det egentligen är någonting med är fotbad och Nintendo. Det hade i alla fall känts lite fräscht, även om fräschör är en märklig sak att kräva av en 150 år gammal bok.
Men det finns så många än i dag som gärna prisar en natur som de i själva verket bara vill uppleva i små doser, eller snarare föredrar man väl ett slags illusion av natur, sin bild av hur naturen är eller skall vara, framför den egentliga (ganska jobbiga) naturen. Jag gillar väl också natur, jag motionerade i de västkustska omgivningarna härom kvällen och kände mig nästan religiös, kvällssolen sjönk så fotogeniskt över Källviksbukten och jag såg svanar och några troskyldiga små får som glömskt tuggade sitt gräs. Men sen ville jag ju gå hem och kolla facebook. Och tydligen tvättade Thoreaus mamma hans kläder åt honom. Jag tror att Thoreau visste hur Walden skulle se ut redan innan han flyttade till skogs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar