Ja, vad fan ska man säga om Norge som inte framstår som klyschor och plattityder? Man kan ju skita i att säga nåt, men det känns hycklande, även för en sån här politiskt frikopplad webportal. Men min ringa uppfattning av personliga tragedier gör gällande att det är bättre att säga något - om än intetsägande och klumpigt - än att inte säga något alls.
I går gick jag och lade mig, då hade tjugo människor dött. I dag vaknade jag, då var de åttio. I dag jobbade jag, det kom in en jävla massa gubbar, det gör det alltid, det finns så många gubbar i Sverige, i världen, och de sade: "ja vad fan bombar man Norges huvudstad för om man hatar muslimer, då kan man väl bomba muslimerna". Som vore det bättre om 80-100 (siffran är la inte fastställd) oskyldiga unga människor dött om alla bara vore muslimer. Jag vet inte, men - jag hatar verkligen gubbar. Att åldras är att degenerera.
Strömstad är en stad starkt präglad av norsk turism. Jag hade tänkt att i dag kanske skulle bli ganska tom och avslagen (rent kundmässigt). Men alla fortsatte köpa sitt godis, alla fortsatte spela på sina hästar. Och det är ju precis det de ska göra.
Here's a plattityd for ya: Små små steg och snart har ännu en dag passerat. Det är inte lätt, men man överlever, för att man måste.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar