Grå dager ute och inne; ja, en plötslig onsdagsfylla har lagt sordin på min torsdag. Försökte liva upp den med lite ärtsoppa, gick sådär. Bakrusets demoner sorlade i bakgrunden, försökte fly undan men de ockuperade vartenda rum. Dessutom finns det förbluffande få rum i den här lägenheten.
Ett bot mot bakrus stavas aktivitet. Men för mig finns inga uppgifter kvar längre. Opponering 31:a maj men tills dess är schemat tabula rasa. För att fördriva tiden tittar jag på TV-serier, för närvarande Californication. Det är inte så jättebra. Gubbsjukt. Som ett mindre finessrikt Sex and the City för män. David Duchovny dricker som en annan Bukowski men är ändå vacker som en renässansmålning. I realiteten ser man nog inte ut som David Duchovny om man lever på det viset. Man ser ut som Bukowski.
Å andra sidan skall man inte uttala sig om en TV-serie förrän man sett åtminstone en säsong. Jag tycker i princip alltid att första episoden av varje serie jag ämnar tillgodogöra mig suger. Första avsnittet av Dexter fick mig att vilja pantsätta min dator. Piloten till True Blood gjorde mig personligt förolämpad.
Men sedan kommer man in i ruljansen, tänket, den kritiska blicken mattas av, och några säsonger senare är man i själsligt upplösningstillstånd för att (texten redigerad då den innehöll grova spoilers, reds. anm.) dör i fjärde säsongen. Sedan får man lite distans till hela grejen och inser att det nog inte var så bra ändå. Det är väl naturligt. Kärlek är igenkänning. Så vi ger Californication ett par säsonger till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra. Ge Californication ett par avsnitt till. Jag tror du kommer ändra uppfattning sooner than you think. Miljöerna är stämningsfulla, musiken är väldigt omsorgsfullt utvald och framför allt är dialogerna oerhört välskrivna.
SvaraRaderaHank Moody är den ädlaste tänkbara gentleman och även som författare kommer du sannolikt bli inspirerad av honom.
Ja det var ett "peppande" försvarstal, will do!
SvaraRadera