Korkade vita män

I går var det fest. Vi var bl. a. på NH, det var roligt. Mest anmärkningsvärt var att jag och Subben såg en kille som var så sjukt lik Michael Moore: en exakt replika, om än utan skägg, glasögon och patenterad keps. Vi blev så upprymda att vi kände oss manade att meddela killen denna oerhörda likhet. Det verkade göra honom lite ledsen. Hans ögon dog och med lite besvärad stämma genmälde han: "jaha, jag är fet alltså". Det är kanske ingen smickrande liknelse. Men det var liksom inte kroppshyddan det handlade om. Det var något annat, anletsdragen, ögonen, leendet.

Kanske ännu mer anmärkningsvärt - och samtidigt fullkomligt obegripligt - är att Subben uttalade Michael Moore som "Michelle Moore". Jag rättade honom flera gånger men han gav sig inte. Till slut frågade jag rakt ut varför han sade Michelle och inte Michael. Jag fick bara flackande blickar och undvikande svar tillbaka. Så nu sitter jag ännu och grubblar på det där. Michelle Moore. Obegripligt.