När Jesper var här åt vi vid ett tillfälle frukost med en skara turkiska kvinnor. De hade mycket roligt åt att Jesper doppade sitt bröd i honung - ett socialt konventionsbrott och enligt deras fnitter att döma likställt med att svalka sina testiklar i den turkiska yoghurten.
Ja, hur skulle han veta! Jag kan fortfarande endast svårligen utföra de där kindpussarna i luften som man ägnar sig åt när man hälsar på folk i dessa länder. Jag viker alltid åt fel håll, kysser av misstag kvinnor på munnen eller skallar dem hårt över näsbenet. När jag skall köpa cigaretter förväxlar jag mina turkiska repliker och tackar för affären genom att fråga om vägen till närmsta apotek. Och när jag skall hälsa på män vet jag över huvud taget inte vilka regler som gäller, om jag skall kyssa dem också eller kramas eller bara skaka hand, och jag chansar och räcker fram handen men ändrar mig i sista stund och försöker krama dem, och de försöker desperat stoppa mig men då är allt försent, och de viker reflexmässigt undan från mitt grepp men jag har redan påbörjat manövern och eftersom de är så korta slutar det med att jag låser deras skallar i min armhåla i någon sorts förvirrad halvnelson.
Jesper hanterade hur som helst häckleriet med ro, som bara bar små spår av mild indignation. "Jag vill se er komma till Sverige och försöka äta skånsk spettekaka", kunde han höras mumla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar