I've got soul but I'm not a soldier

I dag är det fest. Vår vän Can skall - 29 år gammal - "rycka in" och fullgöra sin militärplikt. Alla karlar skall göra denna i Turkiet, men man kan förhala den på olika mer eller mindre uppfinningsrika sätt. Can kommer således tillbringa det närmsta året eller så på hittills okänd ort, utförandes hittills okända sysslor. Jag avundas honom inte. Men det får jag ligga lågt med och försöka "peppa" honom bäst jag kan; måla mina egna lumparskrönor i de ljusaste av färger, tala om militärtjänstgöringen som en form av självförverkligande; berätta hur man håller sig varm med åkarbrasor i stränga temperaturer och förevisa hur man bäst fyller sin termos med ljumma makaroner när man ska tillverka "bassefittor" där ute i vildmarken.