Hamnade i samma hiss som en Theodor Kallifatides-look-a-like på postisjobbet i dag. När vi åkt en bit frågade han till vilken våning jag skulle.
"Nollan", sa jag.
"Nollan? Botten menar du?"
"Ja..."
"Det finns ju ingen nollan. Det finns inget noll. Noll är ju ingenting. Det är en arkitektonisk besvärlighet. Vad är noll?"
"Eller -1 då? En negativ våning."
"Haha, ja. Negativ..."
Sedan gick han. Det kändes som om något hade hänt, jag vet inte vad, men något som låg nära en sanning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Han hade nog bara läst Douglas Adams nyligen.
SvaraRaderaMå det, må det. Eller så är man benägen att tro att alla som liknar Theodor Kallifatides försörjer sig med att gå runt och spotta livsvisdomar
SvaraRadera