Kameran glider över guldgula fält

Det finns ett drev som går igång varje höst. Det märks på atmosfären. Semestern är slut, sommarslummern är över; utbildningsväsendet sträcker nyvaket på sig och terminen tar vid och nya människor och nya rutiner påbörjas. Inspark överallt. Flygbilder från en stad i krig. Det är en underlig känsla att för en gångs skull stå lite vid sidan av det där maskineriet. Man ser folket och man ser de nya kullarna men man är liksom inte del i det. Det är väsenskilda världar. Man går till jobbet och sen går man hem och sover. Det är sällsamt.