lördagen den 17:e juli 2010

Tills hon är trettio och dör

När jag jobbade på Posten brukade gubbjävlarna nere på golvet inte säga ett ord till varandra under veckorna. Sällan till sig själva heller. De sorterade i sammanbiten tystnad sina kuvert medan klockan på väggen räknade sekunderna till pension.

Först vid lunchtid fredag började livet rinna i dem. De var inte precis några pratkvarnar då heller, men man kunde höra spridda utrop av tillförsikt; alltid likadana - "In i dimman! In i dimman!" - vilket antydde att en fyrtioåttatimmarsfylla skulle gå av stapeln vid utstämpling. Helgen en oas för att med spritens hjälp lägga ett förskönande dimhölje över livet; fördunkla tillvarons skarpa kanter.

Nu när jag själv råkar arbeta så griper jag på ett ganska desperat och tillgjort sätt efter någon form av arbetarromantik. Drack Famous Grouse i duschen när jag kom hem (tack till Hannes för tipset om att supa i duschen) och gick sedan på Orvars Pub med Albin och Malena och pimplade nittonkronorspilsner.

När helgen sedan har passerat håller man på nåder ut en arbetsvecka till, inkapslad i sin sammanbitna tystnad, tills det blir lunchtid fredag och man vrålar: "In i dimman!" igen och återupprepar proceduren. Det är med all säkerhet inte lika romantiskt för den som gjort det i fyrtio år - men för den ovane arbetaren (jag) framstår hela affären som en alldeles förtjusande kuriositet.

6 kommentarer:

  1. Kommer det inte vatten i spriten då man dricker i duschen? eller måste man stänga av vattnet för varje gång man ska dricka?

    SvaraRadera
  2. Man lutar sig lite utanför strålen när man sippar från whiskeyglaset, som man har stående i tvålkoppen på handfatet. Dessutom gör inte lite stänk så mycket; en skvätt vatten i sin whiskey är ju allmänt vedertaget och accepterat

    SvaraRadera
  3. Tack själv Gustav för att du för budskapet vidare. För mig är dusch-ölen minst lika viktig som den efterkommande festen.

    SvaraRadera
  4. Som en annan ung förmåga på posten i Boden kan jag ju säga att inte mycket ändras där, 'In i dimman!' lever kvar. Varje fredag.

    SvaraRadera
  5. Betryggande att höra, på något sätt

    SvaraRadera
  6. Skål för nykterheten! Tips från coachen.

    SvaraRadera