Ringaren i Västerbotten

Har tilldelats ett eget "kontor" i ett materialrum högst upp i den avsedda skolan för min praktik. Likt en kontemporär Quasimodo hålls jag undangömd i tornet på detta sällsamma kråkslott, för att trängas bland VHS-kassetter och malätna klassuppsättningar av Conan Doyle. Ibland kliver jag ut på fönsterblecket i en hukande stance och spanar faderligt över landskapet; för förbipasserande är det strängt omöjligt att skilja min silhuett från den av en dekorativ gargoyle. Men framför allt har jag i detta ensliga materialrum förlänats min egna toalett, vilken jag nyttjar hellre än bra.