Denna spydighet helt oaktad gläds jag åt Dolphs återupprättelse i den svenska folksjälen. Alltsedan den tragikomiska guldbaggegalefadäsen på nittiotalet - då Dolph oblygt lekte filmstjärna, spottandes struntviktiga anglicismer till rikstäckande förfäran - har man drivit gäck med denne rågblonde titan.
Men jag stod alltid vid hans sida, när pojkrumsväggen flimrade av machorullar såsom Men of War, Sweepers och Joshua Tree. Därför kommer en viss indignation över mig när resten av svenska folket nu beslutat sig för att acceptera Dolph, ett inte helt ovanligt fenomen, som jag förmodar att ex. avida gamla fans till forne vistrubaduren Lars Winnerbäck är väl förtrogna med.
I övrigt kan tilläggas att Dolph i Men of War spelade en svensk legosoldat med det förträffliga namnet Nikolaus Gunnar. "Gunner" låter ju nämligen stenhårt på amerikanska - fastän det på svenska närmast för tankarna till en sextiotvåårig svarvare med ledbesvär.
Dolph och Anna - lika som bär?
Inclusion: the dynamic of school development
SvaraRaderaDavid Skidmore 2004
Det psyko/medicinska paradigmet
biologism
Det sociologiska paradigmet
kritisk teori
Det organisatoriska
brister i skolsystemet
Samtliga paradigm är enligt Skidmore reduktionistiska och patologiserande
Det tre paradigmen inom specialpedagogiken har det gemensamma felet att de tenderar att förklara komplexa fenomen i en alltför ensidig förklaringsmodell. Inlärningssvårigheter beskrivs antingen i termer av svårigheter hos individen, samhället eller skolan. Att dessa faktorer kan samspela med varandra har man däremot inte tagit upp i forskningen.
Developing inclusive schools: theory and evidence.
SvaraRadera”The Code of practice on identification and assessment of special educational needs” är skriven på en mycket allmän nivå, därför måste man undersöka vilka mekanismer för identification och practice som tillämpas för att nå den grundläggande filosofin vad gäller specialundervisning som finns inbäddad i the Code. Av denna framgår att det är individuella svårigheter hos eleven som betonas. Det finns inget i innehållet i the Code där normen för den tillgängliga stödverksamheten betecknas som otillräcklig. Focus är således på den enskilda elevens prestationer och ett stödsystem vars normer tas för givna.
Skidmore (2004 s. :
…pedagogic discourse, understood as an interconnected set of beliefs about education which combine to make up a working theory of schooling according to:
educability of students
explanation of educational failure
school response
theory of teaching expertise
curriculum model
Downland school
SvaraRaderaDownland school ligger i en välbärgad kommun i sydvästra England och är en sammanslagning av en pojk- och flickskola. Skolkulturen i dessa skolor var mycket olika. Inte minst hade skolorna olika traditioner när det gäller specialundervisningen.
En väl etablerad uppfattning bland personalen var att det var pojkskolans kultur som blivit den förhärskande i den sammanslagna skolan. Ledningen i skolan bestod framför allt av personal från pojkskolan.
Två olika diskurser (tänkande) kunde identifieras på skolan.
discourse of inclusion (inlusionstänkandet)
discourse of deviance (avvikelsetänkandet)
Detta förhållande var allmänt accepterat och förklarades som naturligt eftersom två olika skolor slagits ihop.
Inklusionstänkandet dominerade i skolan i den bemärkelsen att det fanns hos de flesta av de ledande personerna i personalen.
Vad karaktäriserar inklusionstänkandet?
Orsaken till elevernas svårigheter finns i en misslyckad undervisning snarare än i bristande förmåga hos eleven.
Skolans reaktion på elevers skolsvårigheter är att försöka förbättra undervisningen och pedagogiken (the presentation of the curriculum) snarare än att försöka åtgärda elevens svaga baskunskaper eller basfärdigheter.
Inställningen bland lärarna är att alla elever har möjligheter till inlärning och utveckling.
Alla elever värderas lika mycket för sina framsteg och inte värderas olika för att de har olika förutsättningar för att tillgodogöra sig undervisningen.
Användning av nyskapade uttryck som ”elever som utmanar kursplanen” uppmuntras i stället för att använda utryck som ”elever med behov av särskilt stöd”
Fortbildning av lärarkollegiet betraktas som centralt för att utveckla kursplaner och pedagogiken i skolan genom att utvidga repertoaren av lärarnas undervisningsmetoder.
Stödet ska organiseras efter principer om jämlikhet och rättvisa istället för pragmatiska ”fall- till-fall” beslut om vad som bedöms gagna den enskilda eleven.
Alla elever har rätt att delta i en undervisning grundad på en bred, gemensam grundläggande kursplan istället för en begränsad kursplan med fokus på enbart baskunskaper.
Stödundervisning ska ske i klassen under vanlig lektionstid och inte i särskilda grupper utanför klassens vanliga undervisning.
SvaraRaderaStödundervisningen ska syfta till att säkerställa att undervisningen förbättras till att passa alla elever, inte till att åtgärda svagheter hos eleverna.
Specialpedagogens roll är att verka på hela skolan för att förbättra pedagogiken och undervisningen genom att arbeta för en förnyelse av skolklimatet.
Alla lärare ska vara ansvariga för undervisningen av alla barn. Inga barn ska hänvisas till särskilda lärare i särskilda grupper.
Dagordningen på lärarmötena ska fokusera på fortbildning och utveckling av personalens undervisningskompetens och inte på enskilda problemelever.
Avvikelsetänkandet
Orsaken till elevens skolsvårigheter beror på elevens studieförutsättningar snarare än på undervisningen.
Lärare ska försöka åtgärda elevens svårigheter eller hjälpa eleven att undvika dem istället för att låta eleven bli förhörd på innehållet i den gemensamma kursplanen.
Alla elever ska bli bemötta som individer med den naturliga följden att undervisningen för vissa elever behöver anpassas till deras förutsättningar (att alla elever har samma möjligheter till att nå framgång genom den vanliga kursplanen är naiv eller orealistisk).
Undervisningen för elever i behov av särskilt stöd ska koncentreras till basfärdigheter som utgör grunden för att framgång i fortsatt skolarbete i stället för undervisning efter kursplanen som är gemensam för alla elever.
Det ska vara möjligt för en lärare att sitta och arbeta avskilt med en elev i taget eller med en liten grupp av elever när så behövs. (Det är ett stelbent tänkande bakom att all stödundervisning måste ske i klassrummet).
Speciallärare som ska uppmuntras att träffas för att diskutera enskilda elever i behov av särskilt stöd och vilka strategier som kan användas för att ge dem stöd i motsatts till att enbart ta upp allmänna frågor om personalutveckling på personalmöten.
Utvärderingen av stödet till elever i behov av särskilt stöd ska vara pragmatisk och hålla sig till vad som fungerar för den enskilde eleven snarare än abstrakta principer om jämlikhet och rättvisa.
Tänkandet artikuleras genom återgivandet av pedagogiska liknelser som berättar om episoder av mellanmänsklig interaktion. De beskriver goda exempel i stället för att appellera till universella principer och präglandet av nybildningar av ord.
Lärares pedagogiska expertis består framför allt i deras ämneskunskaper snarare än i att variera sin undervisning.