Gustaf:
Jag har handledarträff med min akademiskt insnöade professor. Han säger inte ens "funderingar", han säger "funderationer"
Joel:
Haha, är det han du battlar med i svåra ord? Skrattade gott åt ditt inlägg om hur hans blick mörknade när du slängde dig med någon särdeles krånglig habrovink, som kände han sig utmanad och plötsligt rädd av möjligheten att du skulle yppa något som han inte skulle förstå
Gustaf:
Jo precis, och därmed kände han sig manad att golva mig en gång för alla med ett artilleri av fullkomligt obegriplig facktermssvada. Tror banne mig han hittade på vissa av orden, men tordes inte syna
Joel:
Det vore ju mäktigt om du, när han uttalade ett dylikt ord, i din tur spände blicken i honom - eller ännu hellre tystnade ett slag, tittar honom lugnt i ögonen - varpå han helt märkbart darrar en smula i sin hållning, anstränger sig för att möta din blick - och du säger i neutral ton: "Det där ordet du nyss sa, det vet både du och jag inte finns."
Gustaf:
Haha. Jag befarar att något sådant skulle få universum att implodera
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar