I går såg jag filmen Knowing med Nicolas Cage. Den var verkligen hemsk - vilket är synd, eftersom att jag gärna vill gilla Nicolas Cage, men de senaste tio åren har han gjort det så förbannat svårt för mig. Jag kan egentligen inte begripa det lustmord Nicolas Cage utfört på sin egen karriär: en gång i tiden var han "a force to be reckoned with", en skön och excentrisk katt som blandade publikfriande action med tunga, oscarsvinnande alkoholistporträtt.Nu tycks han mest vara excentrisk (jag läste en artikel om att hans diet grundar sig i om djuren har sex på ett värdigt sätt eller ej; en aversion inför kärlekslivets yttre manifestationer som osökt för tankarna till den psykologiskt tranparente sociopaten Doktor Glas) och ödslar sin talang och karisma på struntrullar som Bangkok Dangerous.
Varför, Nic, varför?? Kanske var det med Jerry Bruckheimer som fallet ändå startade. Kanske borde han gjort som DiCaprio och med näbbar och klor hängt sig fast vid en ekvivalent till Scorsese. Eller varför inte Scorsese själv: kanske hade han chansen med Bringing out the dead 1999 när Scorsese sökte en ny musa (?) innan DiCaprio norpade honom med Gangs of New York ett par år senare? Hade något kunnat göras annorlunda? Hade jag kunnat hjälpa till? Om det tvista de lärde.
... Vilka är - från det ena till det andra - egentligen dessa "lärde" som ideligen tvista och aldrig tycks komma ett endaste steg närmre konsensus? Jag tänker mig badhus, toga, yviga skägg. Och sedan en gnutta gammelgrekisk "man on man"-action i omklädningsrummet för att blåsa litet ånga ur oenigheterna.
De lärde är väl VJ-gubbar som pratar med VJ-gubbars röst, på VJ-gubbars vis.
SvaraRaderaVJ-gubbar med GK:s?
SvaraRadera