En elegi för 00-talet (sms)

Joel:
Jag vandrar genom ett snöhöljt Stockholm. Det ödesmättade "Projekt 2", liksom hela höstterminen 2009 på arkitekturskolan, KTH, Stockholm, ligger nu bakom mig - "ungefär som potatispuré, som man också passerar" (Jan Stenmark). Mina steg bär mot henne, som jag älskar - ja, älskar; i denna natt, i detta nu, i ett milt rus av alkohol, så älskar jag henne innerligt - och vad spelar det också för roll, om denna kärlek icke varar till morgondagen? Nuet, ögonblicket är mitt, mitt allena, och jag omfamnar det utmattad och lycklig, som en älskare efter en ljuv älskogsakt. I denna råkalla och mörka decembernatt lyfter jag en bägare, till bredden fylld av kärlek, till dig, O broder, och säger, sålunda: Skål, skål och gutår! Låt oss dricka oss rusiga av kärlek! Elegi för Stockholm; elegi för detta decennium. Lyckan väntar på oss också framgent, helt visst! Och åt Nådens År 2009 återstår nu blott att stämma upp i sång: "O gamla klang och jubeltid, ditt minne skall förbliva! Och än åt livets bistra strid ett rosigt skimmer giva."