Anteckningar från ett källarhål

"Överspänd" är ett roligt adjektiv som Dostojevskij brukar använda sig av (eller ja: snarare begagnar han väl den ryska ekvivalenten). Jag förmodar att det är tänkt att beskriva en människa som är nervöst lagd samtidigt som denne beter sig hetsigt och besitter stora planer och idéer som inte är särskilt väl förankrade i verkligheten. Dessa människor pratar ofta såhär: "Ja! Just så! Hähä! Det är bra, det är bra... Nej, vad säger jag... Jag snackar alltjämt smörja, ursäkta en simpel charlatan... Nämen! Haha! Ack, det må nu en gång vara hänt, det må vara hänt... Nå!" etc, etc. Och det får ju en att undra ifall verklighetens människor på riktigt talade sådär på 1800-talet. Det vore onekligen jävligt charmant om så var fallet. Jag skulle gärna se att 10-talet förde med sig litet mer av denna självutplånande hövlighet.