Ändamålet helgar medleyn

Nu skall jag - småfull på ett par skafferiljumma pripps - göra något så okryddhyllskt som att kommentera kvällens Idolfinal:

Calle: typisk småfet och svettluktande tottotyp som gick estet på gymnasiet och dricker burköl i öppen carlingsskjorta med T-shirt under och alltid är den förste som plockar fram gitarren på efterfesten för att gagga fram nån mossig jävla zeppelinlåt.

Erik: extremt oknullad och referenslös 11-åring som stylar håret med Daxwax (den blåa burken) och som finalnummer bajsnödighetsylar Europes 'The Final Countdown' - världens kanske mest ocreddiga låt - därför att han helhjärtat anser att det är "en skön partydänga!"

Vem som vann? Oväsentligt naturligtvis, eftersom att de inom sex månader uppträder inför mellanstadiekids i en pimpad idrottshall utanför Norsjö - även fast det angränsar till en "pappakommentar" att spotta ur sig sådana malätna cynismer.