måndagen den 2:e november 2009
Förmiddagen på Jonas Hassen Khemiri-prosa
Idag vi hade fetaste shunnen som svenskalärare i skolan. Han hette Nisse och var gammal som värsta gatan och hans röst lät lite som en guzz men ändå han fick respekt för han hade grymmaste skägget. Jag satt breve Uffe och du vet han var smörig som en brud eller iranier och han snacka massa grammakalitik och skit till han nissesnubben. Själv jag satt och tog det softish när dom snacka svennespråk för jag var fett trött och ville gitta och mitt huve var tung som värsta brottarsumot. Sen jag fick en kaffe och fast den smaka keff som rävens gift jag ändå vart lite gladare sen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
så skönt att se när invandrargrabbar som gustaf borsgård skriver på sitt eget språk, nu kommer de invandrarförfattarna och deras härliga språk. En exotisk krydda i den multi-kulti gryta vi kallar sverige. Eureka!!!
SvaraRaderaMin pappas faster är faktiskt från Boston, jag har levt det hårda livet.
SvaraRaderaJag lever ett stilla liv, jag har varit raggare en gång i tiden va, haft långt hår va, ner till ryggen va, jag har haft skinnstövlar och läderbyxor och åkt raggarbil va, jag har levt livet med raggarna va, jag har varit ihop med Peking Outlaws, ett motorcyklistgäng, tatuerade va. Jag känner grabbarna. Dom säger det: "vi fixar det, grabben" va, "vi ordnar det" va, jag har varit med göteborgare och stockholmare, jag har varit med alla va. Jag menar, jag har åkt lite överallt va, de känner mig va, Peking Outlaws, motorcyklistgänget som kommer till Göteborg va. De vet: "vi fixar det, grabben, vi ordnar det" va, jag har suttit i fängelse hos polisen en gång för fylla va. Ta lite bärs, lev livet, ha en flickvän va, du ska ha flickvän, så lever jag. Man ska ha en flicka, jag har haft 22 tjejer i mitt liv va. Jag lever ungkarl, jag lever ett fritt liv va, jag är fri, jag lever livet va, jag bara går; hej svejs va. Jag menar, jag har dansat på diskotek va, ungdomsgårdar, grekiska föreningen. Jag har varit i slagsmål, jag har varit lite överallt va, jag har fått törnar va. Du vet, man måste, man ska inte vara rädd i livet va, man ska tåla lite smällar va, asså det kommer man långt med va. Jag är ingen bråkstake, jag hette Putte som barn va. Asså jag var lite tuffare, lite tuff sa Anita va, man måste va tuff i livet och komma igång va. Är man hård, då skyggar dom va, är man snäll, säger nej - ja - då går det inte va. Man måste vara lite tuff va, man måste hålla igång med stockholmare och så va, raggare, modsen va, alla möjliga.
Borsgård goes Jens Lapidius+"Putte" i snickeriet, I like it!
SvaraRadera