Den sorgesamma krönikan 17/7 2007

23.16

Får dolkhugg i hjärtat varje gång jag passerar brevlådan med våra namn på. Min kontakt med omvärlden är för tillfället begränsad till sporadiska tillrop på MSN och ett och annat oerhört efterlängtat pling på mobiltelefonen. Jag är i dire need av umgänge. I brist på detta röker jag onödigt mycket cigaretter. Läste J:s blogg, kanske kan hans förra höst bli som min kommande? Där han fann sitt hjärtas befrierska. Kanske hade jag redan gjort det i Barcelona om jag nu inte varit så insnöad på hon-den-där (vars namn är portförbjudet i denna dagbok). Lundell är bra, ger mig nästan balsamerande berusningskänslor och tröst. J träffade i alla fall en underbar kvinna, som älskar honom. I Skinnskatteberg, så uppenbarligen finns det massvis menade för alla överallt. Det där löser sig. Snackade med Martin på MSN, det var kul. Han teoretiserade ifall han blivit schizofren. Johanna hade ringt honom vid 11-rycket och velat festa på kvällen, bett Martin gå på systemet och lovat dyka upp i sällskap med Petter vid halv nio. Hon dök emellertid inte upp på utsatt tid, vilket fick honom att tro att hans andra jag talat till honom och fått honom att gå på bolaget så att han skulle få en ursäkt till att supa. Hon dök dock upp senare, och nu festar dom och ölar på Bränna. Borde/skulle velat vara där. Fast helst nån helt annanstans, med någon helt annan, men det går inte att göra något åt.