måndagen den 27:e juli 2009
Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga
Nå! (som Smith i Strindbergs Röda Rummet skulle ha uttryckt det) - då var jag alltså i Ronneby för att under ett par tre dagar ta pulsen på Blekinge. "Ett veritabelt skitlän" hävdar Toma med eftertryck; därom tvista de lärde. Anelas hus är i alla fall jättefint, med en penibel blunder: toalettväggen utgörs av sånt där tjockt grumligt glas, vilket innebär att man kan se konturerna av den arme toalettbesökare som i sitt allvetes svett krystar ut ett grovkornigt negerben. Och huruvida detta arkitekt-/designmässiga tilltag på något sätt är försvarbart - ja, om det tvista väl de lärde likafullt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
genomskinliga rör är nog det värsta tilltaget, som god tvåa, deras glas
SvaraRadera