Så du vill bo på Easy Street

I går, när jag drack öl med goda vänner på Norrlands nation, så stötte jag ihop med den jag tror var Uppsalaprofilen H.P. Burman. Det som gör H.P. Burman till en profil är att han är förkroppslingen av "Den Gustav Forsblomska drömmen" - dvs. att vara evig student.

H.P. Burman är gammal och skäggig - man skulle med fog kunna påstå att han har en "Hans Scheike-thing" going - och har alltså läst vid universitet sedan Adam var länsman: ekonomi, juridik, idéhistoria och ett antal språk, för att nämna några. Och trots dennes höga ålder sitter han alltså på en nation, en tisdagkväll, och dricker öl som vilken nyutexaminerad gymnasiestudent som helst.

Man skulle kunna kalla H.P. Burmans öde för sorgligt; man skulle kunna angripa honom för att vara rädd för vuxenlivet; för fasta jobb; för att inte kunna dricka öl på nation en tisdagkväll. Eller så kan man tycka att han är en rätt skön katt.

Hursomhelst har jag svårt att föreställa mig hur utled han måste vara på samtalsämnen i stil med "fan vad lite folk det är i Uppsala på sommaren jämfört med terminerna" och "vilken nation är den bästa egentligen?". Sådant har ju till och med jag hört till leda - och då har jag bara varit här tre veckor.